torsdag 17 mars 2011

Har du hört om kalktallskogar?


Det är mycket snack om skog i vårt avlånga land på många olika fronter vare sig vi sätter fokus vid skogsbruk eller naturvård, men har vi nog med koll på vilka olika typer av skog som finns i Sverige? Vad sägs om kalktallskogar? För er som inte hört talas om denna speciella typ av skog ska jag ta och berätta om dem för er.
Precis som namnet antyder växer kalktallskogarna på kalkrik mark eller i anslutning till kalkrika stråk men till namnet förs även gräs- samt örtrika tallskogar på annan basisk och mineralrik mark än ren kalkmark, t.ex. på olika slags lättvittrade grönstenar, skiffrar m.m. Skogarna finns främst på Gotland samt i Jämtland, i resten av landet förekommer det mycket fläckvis. Det som gör dessa platser unika är dess sammansättning av arter med exempelvis många orkidéarter växandes i skogarna som korallrot, knärot, guckusko, sankt pers nycklar och alpnycklar bland annat. Förutom en rad kärlväxter som är utrotningshotade finns även en hel del andra rödlistade arter i kalktallskogarna som svampar, snäckor och insekter, kalktallskogarna utgör med andra ord ett av de mest artrika ekosystemen i Norden. Då skogarna förekommer mestadels fläckvis är det väldigt viktigt att vi ser till att dessa platser får ett permanent skydd och inte huggs ner. År 2009 tog Naturvårdsverket fram en åtgärdsplan för dessa skogar som ska fortgå fram till 2013 och omfattar 16 olika län. I åtgärdsplanen nämns olika typer av kalktallskogar då artsammansättningen samt jordmånen skogarna växer på ser olika ut beroende på vart i landet man befinner sig. Man talar om fem typer av kalktallskogar:

• Torra kalktallskogar på berg och hällmark
• Tallskogar på kalkrik sand och grusmark
• Kalktallskogar på frisk mullrik mark
• Kalktallskogar på fuktig och blöt mark
• Barrblandskogar med tall och gran (kalkbarrskogar)



För att bevara dessa skogar gäller det inte att endast skydda dem från avverkning, de är beroende av en viss skötsel då skogarna är präglade av dels naturliga, dels kulturella störningar. Naturliga i form av bränder, erosion och någon typ av påverkan och sociala i form av skogsbete. Alla dessa störningar hindrar skogarna från att växa igen och ”förgranas” vilket sker i och med den naturliga successionen. När skogen växer igen, blir den mörkare och markvegetationen kommer att domineras av buskar vilket eliminerar ut ljuskrävande örter samt ljusälskande insekter. Försvinner insekterna, får fåglarna svårare att hitta föda och mycket av den biologiska mångfalden som existerar i dessa skogar kommer att vara ett minne blott. Trots att arealen på dessa skogar är litet har man hittat 758 olika kärlväxter och 165 olika mossarter inom dessa områden. Det är viktigt att varje skog får en enskild skötselplan då skogarna präglats utav olika störningar och att införa skogsbete på vissa platser är ett förslag till skötsel för att hålla skogen öppen för ljusinsläpp. Att bränna är en annan åtgärd man vill införa. Branden i sig gynnar tallen då den leder till tallföryngring genom att tallen är en trädart som är anpassad till brand och fröna triggas att gro av värmen. Tallens grova bark och höga krona skyddar själva trädet mot lågornas framfart. Branden som naturvårdsåtgärd förtjänar dock ett blogginlägg i sig så jag ska inte gå in vidare på det. Om kalktallskogar låter som ett intressant område så ta och kika på Naturvårdsverkets rapport där du kan både hitta en hel del bilder över dessa skogar samt en djupare beskrivning av dessa fem typer av kalktallskogar, kanske kan du hitta en sådan skog i närheten av ditt hem med hjälp av beskrivningarna!

Ha det gott!
/ Paulina N

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar